Om hatbrott mot muslimer: Källor och kommentarer

I morse (måndag 21/11 2016) blev jag intervjuad i P1 morgon i anslutning till ett reportage om den ökning av islamofobiska hatbrott som skett de senaste åren i Storbritannien och i synnerhet i anknytning till större islamistiska terrordåd som skett i Europa. Samtalet kom mest att handla om hur det ser ut i Sverige. Det finns mycket mer att säga om detta, och generellt om när frekvensen av islamofobiska (men också antisemitiska) hatbrott ökar. T.ex. är det inte bara när terrordåd inträffar utan också andra händelser som ökar den negativa synligheten för gruppen ifråga. Den senaste tidens våg av hatbrott i Storbritannien efter folkomröstningen om EU, t.ex. Det finns här en spänning mellan två förklaringar: vissa hatbrottslingar tycks agera som en defensiv reaktion mot vad som uppfattas som ett utifrån kommande hot. Andra agerar när deras inställningar legitimeras, t.ex. genom framgång för ett främlingsfientligt parti.

Det här blogginlägget är dock bara avsett att redovisa de källor jag använder mig av som stöd för mina påståenden.

Årets hatbrottsrapport från BRÅ visade de högsta uppmätta antalet anmälningar för islamofobiska hatbrott hittills. Det är dock oklart om detta motsvaras av en ökad utsatthet, eller bara en ökad anmälningsbenägenhet.

Att utsattheten ökar i samband med terrorbrott och andra händelser som bidrar till negativ uppmärksamhet för gruppen framgår i en rad rapporter, t.ex. Främlingsfientliga handlingar mot trossamfund (Larsson och Stjärnholm 2014) och Islamofobiska fördomar och hatbrott: En kunskapsöversikt (Borell 2012). Se också Göran Larssons The Impact of Global Conflicts on Local Contexts: Muslims in Sweden after 9/11 (2005).

Vad gäller den särskilda utsattheten för muslimska kvinnor i slöja rekommenderas Irene Zempi och Neil Chakrabortis bok Islamophobia, Victimization and the Veil (2014) och ENARs rapport Forgotten Women: The impact of islamophobia on Muslim women in Sweden.

Vad gäller orsaker och gärningsmännens drivkrafter rekommenderas Causes and Motivations of Hate Crime (Walters, Brown, Wiedlitzka 2016).

Och för ett exempel på ett islamofobiskt hatbrott som dessutom ledde till en viktig dom hänvisar jag till min artikel Nu kan rättsläget kring hatbrott bli tydligare (svd 2014).